Spelade
-
Att höra röster i sitt huvud är en erfarenhet som ofta hänger samman med psykisk sjukdom, men inte alltid. Hur kan man lära sig att leva med sina röster och var kommer de ifrån?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
– Varje dag har jag rösthallucinationer. Rösterna mobbar mig, de är elaka. De kan säga ”håll käften” eller ”det var rätt åt dig”. Det berättar Elinor som började höra röster som 16 åring i samband med att hon fick diagnosen schizofreni.
– Det är störande och energikrävande, jag blir väldigt trött, berättar hon.Även personer utan psykiatrisk diagnos kan höra röster.
För Elin började det när hon brutit upp efter en lång relation och flyttade till en rum i en ny stad. Hon störde sig på grannarna - som visade sig inte vara hemma.På 80-talet började psykiatriforskarna Marius Romme och Sandra Escher intressera sig för patienter som hörde röster. Tänk om rösthörande kunde vara något positivt, att rösterna kunde hjälpa patienten att må bättre?
Gäster i programmet:
Lena Flyckt, specialist i allmän psykiatri och forskare vid Karolinska institutet, Elin Engström, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, Nika Söderlund, kurator i psykosvården och doktorand i socialt arbete Göteborgs universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Programmet sänds direkt. -
Samtal mitt i natten, blomsterbud till ditt jobb och otaliga sms om att just ni två hör ihop. Hot om att något kommer hända dig ifall du inte svarar. Vem är stalkaren och hur kan man stoppa den?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
- Jag var rädd, varje gång jag gick ut kändes det som att han skulle vara där. Det berättar Lisa som kom i kontakt med stalkaren Peter via ett dataspel online.
Han lokaliserade henne via en app och förföljde henne utomhus, ringde 20 gånger per dag och hotade med att ta livet av sig om hon inte pratade med honom.
Peter, som senare dömdes i tingsrätten för olaga förföljelse, sa i polisförhöret att han jag tyckte om att prata med henne och att han inte hade något bra svar på varför det blev som det blev.Det finns fem kategorier av stalkare menar kriminologen Susanne Strand. Motiven och sättet de stalkar på kan skilja sig ordentligt, men de utsatta upplever ofta ungefär samma sak - en rädsla som förminskar deras livsutrymme. Det är också vanligt att de känner skam.
Stalkning - eller olaga förföljelse som det heter i juridiska termer, är ett brott i Sverige sedan 2011.
I Danmark finns ingen lag mot olaga förföljelse, men för tre år sedan startades ett center för att hjälpa personer som blir förföljda. De utsatta kan få terapi och juridisk rådgivning. På centret erbjuder man även hjälp till dem som vill bryta sitt beteende och sluta stalka.
Gäster i programmet: Susanne Strand, docent kriminologi vid Örebro universitet, Maria Thoresson, psykolog, Fredrik Hedén, överläkare och specialist i rättspsykiatri, Ebba Sverne Arvill, polischef.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Programmet sänds direkt. -
Hur påverkas vi av att bära på en mörk hemlighet? Sanningen kan vara förlösande, men den kan också vara tyngre än vi mäktar med.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Ibland finns hemligheterna djupt bevarade i familjen. Så var det för Julie Lindahl som hela sin barndom anande att något inte stod rätt till.
- På familjeträffarna var det vissa ämnen som vi inte fick beröra. Hemligheten låg som en dimma mellan oss i familjen, berättar hon.
Som vuxen började hon släktforska och upptäckte något som skulle förändra hennes syn på familjen för alltid.Curt bar på en hemlighet i årtionden, av rädsla för att bli övergiven av familj och vänner.
- Jag isolerade mig mycket så att jag skulle slippa hålla uppe fasaden.
Hemligheten avslöjas en dag när hans barn tittar på ett tv-program, det handlar om en pojke som har en pojkvän. Curt bryter ihop.
- Jag kände att jag måste få vara mig själv, berättar han.Gäster i programmet: Esbjörn Hagberg, f.d biskop och själavårdare, Sandra Guteklint, psykolog, Jorge Lintrup, släktforskare.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Programmet sänds direkt. -
Den riktigt ambitiöse nöjer sig inte förrän perfektionen är uppnådd, men vad händer när strävan efter det perfekta breder ut sig på allt fler områden i livet? När allt måste vara fläckfritt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I ett direktsänt telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna; när visar sig perfektionisten i dig? Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00.
Gäster i programmet: Irena Makower, psykolog och Alexander Rozental, psykolog och forskare.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt. -
Att ens barn börjar med droger är många föräldrars mardröm. De som hamnat där vittnar om en tillvaro fylld av oro, maktlöshet, skuld och skam.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Kan man som förälder rädda sitt barn ur ett beroende och hur gör man för att orka? Sätta hårt mot hårt eller ge upp sitt eget liv och aldrig släppa barnet med blicken?
Johans son började missbruka som 16-åring.
- Han brukade ta med sig sin vattenflaska och sittdyna och försvinna ut i parken. Jag visste inte vad jag skulle göra, alla gav olika motstridiga råd. Skuldkänslorna gjorde att jag tyvärr bara vände bort blicken. Jag var otillräcklig och det är en sorg.Föräldrar till missbrukare är en utsatt grupp som behöver stöd, menar forskare inom området. Oron för barnet påverkar både den fysiska och psykiska hälsan och sjukskrivning är vanligt. Det riskerar även att utsättas för hot och brott.
Gäster i programmet: Torkel Richert, drogforskare Malmö universitet, Margareta Nyström, Föräldraföreningen mot narkotika, Anders Hammarberg, beteendevetare och psykoterapeut.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Programmet sänds direkt. -
Jonathan är bara 13 år när han för första gången blir våldtagen och inleder ett flera år långt självskadebeteende. I likhet med att skära sig kan sex också användas för att skada sig själv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Jonathan berättar inte för någon om våldtäkten och det blir starten
på en lång nedåtgående spiral. För att dämpa sin ångest och straffa sig själv söker han upp andra män som vill utnyttja honom.
- Man blir som en docka som kastas runt. Min inställning till männen var ”Använd mig för att behaga dig så blir jag nöjd”, berättar Jonathan.
Övergreppen lindrar självhatet i stunden men för varje dag mår han allt sämre. Trots det är det svårt att sluta, männen ger honom bekräftelse.
Ungdomar som skadar sig genom att sälja sex eller ha sex mot sin vilja är en grupp som uppmärksammas i en ny avhandling från Linköpings universitet.
Forskarna har sett att sex som självskada kan användas som ett sätt att reglera ångest. Funktionen var jämförbar med att skära eller bränna sig och ungefär en tjej i varje klass i tredje året på gymnasiet har använt sex för att avsiktligt skada sig själv, visar avhandlingen.
Att se det som just ett självskadebeteende skulle kunna göra det lättare att ge den här gruppen adekvat vård menar forskarna. Men samtidigt måste man vara försiktig så att inte skulden för övergrepp läggs på den som utsatts för dem.Gäster i studion: Cecilia Fredlund, forskare Linköpings universitet, Gabriella Kärnekull Wolfe från uppropet #intedinhora, Malin Andersson, socialsekreterare/uppsökare Mikamottagningen samt Åsa Haggren, barnmorska Mikamottagningen.
Programledare är Stina Näslund
Hit kan du vända dig om du behöver stöd:
Hjälplinjen kan du kontakta anonymt och kostnadsfritt om alla psykiska problem eller svåra livssituationer. Telefon 0771 22 00 60.
Jourhavande medmänniska: 08 702 16 80 Jouren är öppen alla dagar kl 21-06.
Bris - barnens rätt i samhället 116 111
-
Arga blir väl de flesta av oss lite då och då. En orättvis chef, en nonchalant servitör eller en vän som alltid ställer in i sista stund. Men när är det okej att agera på känslan och visa sin ilska?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Vi fascineras av arga tv-kockar och älskar när folk bråkar och tappar kontrollen över sitt humör på film och tv. Men vad har ilskan för status i vår egen vardag?
Det anses bättre att kunna lösa en konflikt i lugn och sansad ton än att ställa sig upp och skrika. Vad händer med ilskan när den inte får komma ut? Och är det verkligen bara av ondo att visa sin ilska?Programmet är ett direktsänt telefonväkteri, slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216.
Gäster i programmet: Amira Hentati, psykolog, Kristin Öster, psykolog, Martin Lazar, polis. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
-
Vad säger vår samtid om hur en förälder ska vara? I andra delen av vår serie om föräldraskapet tittar vi närmare på föräldrarollens utveckling och vilka ideal som råder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I dag lever vi med föreställningen att det är upp till varje förälder att forma det barn den vill ha. Barnet blir en produkt av förälderns känslomässiga och praktiska investeringar.
Men hur är man förälder på rätt sätt, hur ser normen för den goda föräldern ut idag?Vår reporter Ninos Chamoun testar livet som pappa och förvånas över vilka föreställningar han har om föräldrarollen.
Att föräldrarna ska ha en trygg och stabil kärleksrelation till varandra kan vara avgörande för om de blir godkända som adoptivföräldrar.
Vi tittar närmare på de utredande samtal som socialtjänsten håller med dem som ansökt om att bli adoptivföräldrar.Gäster i programmet: Jonna Bornemark, docent i filosofi vid Södertörns högskola, Anna Bennich, psykolog, Kristina Alstam, doktor i socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Programmet sänds direkt. -
Vad innehåller begreppet förälder idag, vilka normer och föreställningar finns? I första delen av vår serie om föräldraskap tittar Kropp & Själ närmare på Flerföräldraskapet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det handlar om att fler än två personer skaffar barn ihop, utanför en romantisk relation, och delar på föräldraansvaret.
Otto och Anna vill ha ett barn. Men de har sett relationer gå i kras under småbarnsåren, bråk mellan föräldrarna och barn som hamnar i kläm. De har nu bestämt sig för att hitta en medförälder att dela ansvaret med. På så sätt skulle allt fokus kunna vara på barnet och föräldraskapet blir frikopplat från deras egen romantiska relation. Nu har de börjat föräldradejta. Vågar man gå på magkänsla eller hur gör man för att välja ut en förälder till sitt barn när valet görs helt utanför en förälskelse?
Cal Orre och hens två medföräldrar skaffade barn för sex år sedan. Barnet har de ansvar för var tredje dag och alla bor i samma lägenhet. För att få vara delaktiga på samma premisser har de med hjälp av jurister fått uppfinna sina egna ramar för vad en familj kan vara.
Hör också om Klara som gärna vill vara gravid och bära ett barn, men när barnet väl är fött vill hon vara mer som en faster.
Vad säger längtan om att vara förälder utanför tvåsamhetsnormen om vår samtid?
Gäster i programmet: Cal Orre, flerförälder, Otto & Anna, blivande flerföräldrar, Erik Mägi, jurist samt Anna Bennich, psykolog.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Programmet sänds direkt. -
Han fick anbud från internationella klubbar och sågs som en av svensk handbolls stora stjärnor. Albin Tingsvall hade uppnått alla sina mål, men kände ingen tillfredsställelse. De höga kraven på prestation satte stopp för karriären.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Elitidrottaren ses som en stark person som klarar precis vad som helst, det gör att det finns en högre tröskel för att söka hjälp för psykiska problem, berättar Göran Kentää, idrottspsykolog och initiativtagare till en mottagning som tar emot elitidrottare med psykisk ohälsa.
Om medaljens baksida och den tomhet som kan komma på toppen.
I studion även: Anna Funke, beteendevetare med fokus på prestationsbaserad självkänsla och Sanna Kallur, före detta häcklöpare.
-
Många föräldrar upplever att deras barn ändrar personlighet över en natt och säger nej till allt. Det brukar heta att trotsåldern infaller vid två till tre års ålder. Men är det i själva verket föräldrarna som trotsar mot barnets utveckling?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Är det dags att omvärdera synen på trotsåldern och se den som en naturlig självständighetsfas?
Oavsett vad man vill kalla det, kan det vara frustrerande när ett barn lägger sig på golvet i mataffären och skriker.
Vill du har råd och tips om vad du ska göra i en sådan situation? Undrar du över vad det egentligen är som händer i hjärnan när barnens egen vilja formas? Eller har du en fråga om hur man sätter gränser?
Mejla oss på [email protected] så kan du få svar i tisdagens direktsändning av våra experter, barnpsykologen och forskaren Malin Bergström och Gustaf Gredbäck, professor i utvecklingspsykologi.
-
När ens närmaste behöver en som mest, när sjukdom och olycka drabbar då ställer man ju upp. Men om hela livet ställs på spel, var går gränsen för vad en anhörig måste offra?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Sin egen frihet, framtid, karriär? Kanske möjligheten att få barn?
Den anhörige tampas ofta men känslor av otillräcklighet och skuld säger Lars Björklund som arbetar som kaplan vid Sigtunastiftelsen och möter många anhöriga i sitt arbete. Man vill vara en god människa men är samtidigt väldigt trött på den som är sjuk, berättar han.
Linas uppväxt präglades av storasysterns psykiska sjukdom.
- Jag försökte att inte ta någon plats i familjen, hålla mig hel och ren för att inte störa. Jag har också haft dåligt samvete, varför är hon sjuk och inte jag.
Gäster i programmet: Anna Kåver, psykolog, samt Lars Björklund, kaplan Sigtunastiftelsen och f.d sjukhuspräst.
I ett direktsänt telefonväkteri vill vi höra från dig som tvingats fatta svåra beslut som anhörig. Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00. Det går också bra att maila oss på [email protected]
Hit kan du vända dig om du behöver stöd:Anhöriglinjen är en nationell stödtelefon.
0200-239 500
[email protected] Anhörigstöd i din kommun:
https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Funktionsnedsattningsll/Anhorigstod/Anhorigstod/Nationellt kompetenscentrum anhöriga:
http://www.anhoriga.seHjälplinjen kan du kontakta anonymt och kostnadsfritt om alla psykiska problem eller svåra livssituationer. Telefon 0771 22 00 60. Jourhavande medmänniska: 08 702 16 80 Jouren är öppen alla dagar kl 21-06. -
Var femte person i Sverige får diagnosen depression. Men alla blir inte hjälpta av de behandlingar som finns. Kan nygamla metoder vara lösningen i jakten på ett botemedel mot depression?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Forskare vid Norra Stockholms psykiatri studerar just nu narkosmedlet Ketamin närmare, förhoppningen är att på sikt utveckla nya sorters behandlingar som verkar snabbt.
Att fysisk aktivitet hjälper mot depression, det visar flertalet studier. Men hur får man deprimerade patienter som knappt orkar upp ur sängen att ge sig ut och träna?
- Jag tyckte det lät lite konstigt, hur ska jag orka aktivera mig, jag som bara sover hela dagarna. Men jag gav det en chans, säger Ida Rappe som blev deprimerad efter att ha förlorat en närstående. Hennes KBT-terapeut rekommenderade pulsträning i form av löpning i intervaller och Ida Rappe märker hur det får henne att må bra.
Gäster i programmet är Yvonne Forsell, adjungerad professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet samt Johan Lundberg, läkare och docent vid Centrum för psykiatriforskning, Norra Stockholms psykiatri.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
-
En magisk tid i övergången mellan barn och tonåring. Eller ett plågsamt inträde i puberteten? Om övergångsåldern mellan barn och tonåring, när en del upptäcker att kroppen förändras, medan andra fortfarande leker med bilar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Elvaåringar sticker ut i Folkhälsomyndighetens nya rapport om barns psykiska hälsa. De som säger att de har haft besvär som huvudvärk, sömnsvårigheter och stress är fler än någonsin.
Vad rör sig i huvudet på en elvaåring och hur ska man som förälder, eller närstående, vara ett bra stöd om det krisar?
I studion: Petra Löfstedt, utredare Folkhälsomyndigheten, Olle Söder, professor och barnendokrinolog och Lisa Thorell, docent i psykologi.
-
Är du en av dem som köper hem blåbärssoppa för att vara beredd om kriget eller krisen kommer, eller får du en gnagande oro i bröstet av bara tanken? Det handlar om att hitta balansen mellan ett sunt säkerhetstänk och katastroftankar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Har du någon gång sett framför dig att du kastar ditt lilla barn i vattnet? En fruktansvärd bild, men en ganska vanlig katastroftanke hos nyblivna föräldrar, berättar psykologen Erik Andersson, som forskar om oro. Att måla upp katastrofscenarior, ingår i att ha en hjärna och gör att vi undviker faror.
Forskaren Misse Wester, vid Lunds universitet, berättar om vad som avgör om du är en sån som agerar vid en omedelbar katastrof, medverkar gör även Marianne Törner, som forskar om säkerhetskultur vid Göteborgs universitet.
-
En drog som går att köpa på nätet och som är så stark att den kan vara dödlig, även i små doser. Polis och forskare oroar sig för fentanyldroger som kan vara hundratals gånger starkare än heroin och som skördar allt fler dödsoffer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Robert började med heroin i tonåren. En dag fanns det inget att köpa i hans område, en kompis hade kommit över fentanylplåster som de rökte. Flera av hans vänner dog till följd av överdoser. Robert överdoserade också, men snart var han ute igen och fortsatte sin jakt på drogen.
Vi berättar också om naloxon, en medicin som används för att stoppa överdoser och som kommer att bli mer spridd i Sverige.
Martin Kåberg, medicinskt ansvarig vid sprututbytet i Stockholm, vill att naloxon ska finnas tillgängligt på bred front i samhället. Under de tre månader som kliniken skrivit ut preparatet, har det använts för att stoppa flera överdoser.
I studion:Markus Heilig, professor i psykiatri vid Linköpings universitet, Stewe Alm, analytiker vid Polisens nationella operativa avdelning, NOA, Eva Nyman, utredare, Socialstyrelsen.
Vill du ha hjälp?
https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Alkohol-och-droger-riskbruk-och-skadligt-bruk/#section-1
-
Johans dotter har diabetes. För att göra vardagen uthärdlig har han kopplat hennes insulinpump till en dator som automatiskt ger insulin, utan att berätta för dotterns läkare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Johan har byggt datorn genom att läsa manualer på internet, det finns ingen godkänd produkt på den svenska marknaden med samma funktion.
Ordet spetspatient kom in i svenska akademins ordlista 2017, det handlar om patienter och anhöriga som är mycket pålästa och tar vården i egna händer. Att patienter blir mer delaktiga, är en utveckling som är tydlig inom flera områden i vården. Just nu pågår ett projekt inom psykiatrin med så kallad självvald inläggning, patienten själv bestämmer när den vill läggas in och skrivas ut.
Om utmaningar och fördelar med att patienter och anhöriga tar makten över vården.
Gäster: Anna Olivencrona, läkare och ordförande i barnläkarföreningens delförening för endokrinologi och diabetes, Karin Hampus, Läkemedelsverket, Heide Stensmyren, Läkarförbundets ordförande och Sara Riggare, forskare och spetspatient.
-
Sluta söka lycka och börja ägna dig åt meningsfulla saker, säger den danske psykologiprofessorn Svend Brinkmann. Han uppmanar människor att sluta titta inåt och ständigt känna efter hur det känns.
-
Man vill veta att surrogatmammorna gör det av fri vilja och inte för pengarna, säger en man som besöker en informationsträff på Sveriges första förmedling av surrogatarrangemang i utlandet. Ett svenskt barn i veckan föds av en surrogatmamma.
-
Förmågan att glömma är en förutsättning för att minnas det som är viktigt. En del saker skulle vi helst glömma bort om det gick. Går det att aktivt glömma bort en jobbig händelse?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Joseph E. LeDoux är en av förgrundsgestalterna inom en del av psykologin, där man med hjälp av läkemedel, försöker ladda om traumatiska minnen för att göra dem neutrala. Tanken är att människor med posttraumatiskt stresssyndrom ska kunna bli hjälpta av behandlingen i framtiden.
Att inte kunna glömma någonting alls är en förbannelse, det tycker i allafall Jill Price, som lider av en sällsynt diagnos som gör att hon minns varje dag av sitt liv sedan hon var fjorton år gammal.
I studion: Filip Arnberg, docent i klinisk psykologi vid Uppsala universitet, Oskar Henrikson, psykolog och Mikael Johansson, professor i psykologi Lunds universitet.
- Visa fler
